(Foto: Ia Hammar)
Skevt, intensivt och med en egensinnig nerv. Vidros hardcorepunk river, sliter och berör. Med svävande, darriga gitarrer och ilsket korthuggna textrader var bandet albumdebut "Allt brinner" (2019) ett stort utropstecken. Något som även Manifestgalans jury höll med om och tilldelade Vidro pris för "Årets punk".
- Vi är generellt nöjda med "Allt brinner", skriver bandet i mailintervjun. Det finns alltid något man kanske vill förändra, förstärka eller förbättra i efterhand men vi är väldigt nöjda med skivan som helhet.
Bandets texter speglar en mörk samtid med ångest, motsättningar och växande fascism. Ser de några positiva, hoppingivande och rörelser som motvikt till detta?
- Ja, mitt i all bedrövelse över samtiden så finns det goda tecken och gott hopp om motstånd och motvikt mot allt som trycker ner en. Bara en sån enkel sak som att få se bra band spela live eller hitta nya band i någon skivaffär eller på nätet så märks det att man inte är ensam i sin förtvivlan. Det finns många andra som känner något liknande, uttrycker det på sitt sätt och vill åstadkomma en förändring. Det finns gott om motståndsfickor över hela världen, och ofta behöver man inte ens leta särskilt långt bort heller. Det finns ofta bra motståndskrafter inom nära räckhåll.
Vidro sammanstrålade i Stockholms underjordiska punkkloaker för några få år sedan. Bandet består av Vendela Engström på sång, gitarristen Lucas Lima (även i Diagnosis? Bastard!), basisten Melody Almroth (även i Data Control, Bad Nerve och Trots) samt trummisen Staffan Fagerberg (som tidigare spelat i Huvudtvätt och Kurt i Kuvös - med mera).
- Lucas och Melody ville starta ett nytt band vid sidan av sina andra band och för att det fanns många låtidéer som väntade på att användas. När sen Vendela kom med så fick låtarna en klar form så att det var lätt för Staffan att hoppa in som sista medlem. Våra bakgrunder har likheter eftersom alla har varit akriva inom punkvärlden och spelat i flera band, men Lucas är ifrån Belo Horizonte i Brasilien, Melody ifrån Portland, USA. Vendela är uppvuxen i Handen och Staffan i Skänninge.
I dagens kommersialiserade kulturlandskap, där även många punkband huserar på de etablerade rockklubbarna, får punkens do-it-yourself-scen ändå ses som en viktig utpost för den alternativa och icke-vinstdrivande musiken. En miljö där Vidro verkar och växer. Hur mår diy-scenen tycker ni?
- Den mår bra! Eller, den mådde bra innan Corona bröt ut. Är orolig för att många spelställen har påverkats negativt av det och även band och annat viktigt. Men det finns så mycket mer att göra, att upptäcka och ta del av! Saknar bara konserter så mycket nu för det är en sån naturlig scen för DIY i olika former, vare sig det gäller hur man organiserar konserter eller andra event, mat, art, tillverkning av kläder, utgivning av musik, zines och så vidare. DIY kommer alltid att finnas och hitta nya vägar och uttryck.
I somras fick Vidro uppleva Brasiliens DIY-scenen under bandets turné i landet.
- Brasilien var en grym upplevelse med massor av intryck hela tiden! Lucas och vår underbara tour manager Diogo gjorde ett fantastiskt jobb med att sätta ihop turnén som tog oss till Campinas, Curitiba, Sao Paulo, Belo Horizonte och Rio. Brasilien är ett galet stort land med stora kontraster, men det var också slående hur stor den så kallade punkfamiljen är världen över. Folk var supertrevliga och väldigt intresserade av ett band från Sverige. De verkar överhuvudtaget gilla band från Sverige och Finland väldigt mycket. Mycket nyfikna på att utbyta erfarenheter, dela med sig och kommunicera. Vi träffade massor av underbara människor och fick många nya vänner. Vi fick se och spela med många coola band, bland annat Cankro som vi nu har en splitskiva ute med. Många särskilda minnen! För att nämna några så var det jävligt coolt att få besöka Lucas gamla trakter, träffa hans familj och göra en galen spelning i ett kokande rum i Belo Horizonte. En av höjdpunkterna på turnén! Sista kvällen gästsjöng Melody med ett band från Uruguay på en trång bar i Sao Paulo, supercoolt! Vendela plockade snabbt upp bra fraser på portugisiska, det är alltid en dörröppnare. Staffan fick se riktiga bananträd och sen en skiva utgiven i Brasilien som hade ett foto som han hade tagit som ung.
Cool interview, good blog!
SvaraRaderaThanx alot!
Radera